(Nästan) Allt du behöver veta om visselblåsarlagen!
29 december 2023
Visselblåsning
Artiklar
Visselblåsning är återigen högaktuellt och hanteringen av lagkraven letar sig allt högre upp på bolags och andra organisationers agendor. Funderar du på hur din organisation kommer att påverkas av den nya lagen eller är du osäker på när kraven i visselblåsarlagen börjar gälla? Ingen fara, i den här artikeln reder vi ut allt det och lite till.
Få hjälp att välja rätt verktyg till ditt företag med vår Checklista, klicka här för att gå dit!
VAD ÄR SYFTET MED DEN NYA VISSELBLÅSARLAGEN
Den nya visselblåsarlagen har sin grund i ett EU-direktiv som har implementerats i svensk lagstiftning. Syftet med visselblåsarlagen är bland annat att uppmuntra fler att rapportera om missförhållanden genom att erbjuda ett starkt skydd mot repressalier för arbetstagare och andra personer som slår larm.
VAD ÄR EN VISSELBLÅSNING ENLIGT VISSELBLÅSARLAGEN?
Visselblåsning innebär att en person, ofta anställd inom ett företag, organisation eller myndighet slår larm om missförhållanden av allmänintresse. Informationen om missförhållandet ska ha förvärvats i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det kan handla om upptäckter om ekonomisk brottslighet, utnyttjande av ställning, korruption, muta, miljöbrott eller liknande. Överträdelser av lagstiftning som har sin grund i EU-rätt, exempelvis offentlig upphandling, omfattas regelmässigt av lagen.
VAD INNEBÄR LAGENS SKYDD OCH VILKA OMFATTAS AV DET?
Visselblåsarlagen skyddar rapporterande personer (visselblåsare) mot repressalier till följd av rapportering. Det är förbjudet för en verksamhetsutövare att vidta någon form av åtgärd som kan upplevas som en bestraffning eller nackdel till följd av en rapportering av ett missförhållande. Det är inte heller tillåtet att hindra eller försöka hindra rapportering.
Skyddet enligt visselblåsarlagen omfattar förutom arbetstagare en vidare krets av personer, bl.a. andra personer som utför arbete under verksamhetsutövarens kontroll och ledning, arbetssökande m.fl.
NÄR BÖRJADE VISSELBLÅSARLAGEN GÄLLA?
Den svenska visselblåsarlagen trädde i kraft den 17 december 2021 och omfattar alla typer av verksamheter, såväl privata som offentliga. Detta innebär b.la. att det är förbjudet att rikta repressalier mot medarbetare eller andra som omfattas av lagens skydd med anledning av rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av missförhållanden. Den 17 december 2023 uppdaterades dock lagen som nu omfattar alla företag med 50 eller fler anställda.
VILKA KRAV STÄLLER VISSELBLÅSARLAGEN PÅ VERKSAMHETSUTÖVARE?
Visselblåsarlagen innebär en skyldighet för verksamhetsutövare med 50 eller fler arbetstagare att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Konkret innebär detta att verksamhetsutövaren måste utse oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot rapporter och har kontakt med rapporterande personer, följer upp det som rapporteras och lämnar återkoppling till rapporterande personer. Detta ska ske inom särskilda tidsfrister som anges i lagen. Lagen ställer också krav på att rapportering ska kunna ske såväl skriftligen som muntligen och även vid ett fysiskt möte om så önskas. Rapporteringskanalerna och förfarandena ska dokumenteras skriftligen. Det finns vidare ett omfattande informationskrav kring bl.a. hur rapportering kan göras. Det finns även regler om omfattande tystnadsplikt/sekretess kring identitetsuppgifter som måste hanteras.
Kravet på att inrätta rapporteringskanaler och förfaranden börjar tillämpas vid två olika tidpunkter, beroende på antalet anställda i företaget. Privata bolag med fler än 249 arbetstagare och offentliga verksamheter med 50 eller fler arbetstagare har sedan den 17 juli 2022 en skyldighet att ha interna rapporteringskanaler. Privata verksamheter med mer än 50 anställda omfattas sen den senaste uppdateringen som inträdde den 17 december 2023.
VEM KAN TA EMOT DE VISSELBLÅSARÄRENDEN SOM KOMMER IN?
Som tidigare nämnts ställer lagen krav på att oberoende och självständiga personer eller enheter hanterar de ärenden som kommer in genom de interna rapporteringskanalerna. Dessa personer eller enheter varierar från organisation till organisation, men generellt sett brukar HR, personalansvarig eller internjurist vara lämpliga mottagare. Utöver det kan en extern mottagarfunktion anlitas för att säkerställa att ärenden hanteras oberoende och självständigt från organisationen. Kontakta oss för att veta mer om Qnisters lösning där våra jurister är mottagningsfunktion åt ditt företag.
VAR HITTAR JAG DEN SVENSKA VISSELBLÅSARLAGEN I SIN HELHET?
Här hittar du den svenska visselblåsarlagen.